Datornostalgi

Mitt brinnande intresse för datorer började redan vid unga år. Det startade faktiskt på sluttampen av sjuttiotalet med programmering på en hembyggd BASIC-dator med hålremsa som sekundärminne och, vilket var mycket modernt då, tangentbord och skärm som in/ut-enhet. Universitetets stordatorer bestod då bland annat av en gammal hewlett packard (HP-2000E) man kommunicerade med via pappersterminaler, några DEC20 med operativsystemet TOPS-20 samt en PDP-11 som vi körde unix på. Jag tillbringade mesta tiden av min fritid under åren 1979 till 1986 i datorföreningen Lysator, Europas äldsta datorförening.

Då bestod maskinparken av Datasaabs D-21, D-22 och D-5, med tillskott av D-23 på senare år. Mikrodatorerna / persondatorerna började komma och gjorde datorn tillgängling för "gemene man" (och kvinna). Naturligtvis hade föreningen en ABC80 och ABC800 som med stolthet hade konstruerats i grannstaden Motala. Det fanns även en Apple-II och ett flipperspel bland andra mikrodatorer. Floppydisken gjorde sitt intåg och slog ut kassettbandspelaren bland mikrodatorerna. På stordatorerna började föreningen med ett antal större projekt i spelvärlden, adventure på DEC10/DEC20 var ju "state of the art" bland spelen på stordatorerna om man inte räknar månlandning "lunar landing" som var grafiskt och i färg, så ett flerpersons-adventurere konstruerades av bland andra oden (Göran Karlsson). Det utvecklades på senare år till "mud" som är rätt så känt nu, där jag dessvärre har mindre än hundra speltimmar. Internet fashinerade redan då, det lästes förståss flitigt dagar och nätter i news och i KOM (både på KTH och LiTH). Jag skrev ett eget KOM för ABC800, men det slog aldrig helt ut LINUS-KOM. När LINUS togs ur drift fick föreningen själv se till att det kom någon fortsättning, LysKOM skrevs av bland andra Per Cederqvist.

Datorföreningen Lysator var mer eller mindre död 1985-1987, men blommade sedan upp igen. Efter gymnasiet och några år i Stockholm som datorkonsult började jag på tekniska högskolan i Linköping varvid det naturligt blev en hel del tid i föreningen igen. Sedan 1993 tog studierna och övriga fritidsintressen dock så mycket tid att jag i princip endast varit stödmedlem.

De datorer jag har i min lilla museipark är en ABC80 och en ABC1600 med operativsystemet ABCenix. Den dator jag använder numera är en Pentium på 120 MHz med Windows 95 och Linux. När AMIGA 1000 kom ut under mitten av åttiotalet hade jag även en sådan under några år.